Bonden lever kungligt med EU-bidrag?

(delad av +Patrik Järvelöv och anjocity.com )

 Flera av mina  bekanta har en  typiskt mitt-i-stan-uppfattning om bonden, som ligger och drar  utan att anstränga sig nämnvärt och har sin försörjning tryggad genom EU-bidrag . Samtidigt vill stadsborna helst leva på närproducerade, ekologiska livsmedel till bra pris.

Jag är uppvuxen på en liten bondgård  före gårdsstödets tid. Därefter har jag på nära håll följt mina tidigare skolkamraters kamp för sitt levebröd i byn i Österbotten. Jag delar inte  mitt-i-stan-perspektivet. Men jag håller med att både stadsbor och jordbrukare har all anledning till missnöje, när 40 procent av EU:s budget går åt landsbygdspolitiken, ojämnt fördelad mellan länderna förstås. Vart tar pengarna vägen? Vem blir rikare på systemet?

EU:s jordbrukspolitik

EU har samma mål för sin jordbrukspolitik idag som på 60-talet. Den ska

• höja effektiviteten inom jordbruket

• garantera en skälig levnadsstandard för lantbrukarna

• stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter, det vill säga att minska effekterna av variationer i utbud och efterfrågan

• säkerställa att det finns jordbruksprodukter

• garantera konsumenterna tillgång till jordbruksprodukter till rimliga priser.

EU:s jordbrukspolitik kan delas upp i två delar:

• Den ena delen är direkta stöd till bönder och regler för när EU ska stödköpa jordbruksprodukter. I Sverige kallas direktstödet gårdsstöd. Ungefär 75 procent delas ut på detta sätt baserat på hur mycket mark jordbrukarna äger och hur mycket stöd de mottagit tidigare

• Resten – cirka 25 procent – används inom landsbygdsprogrammet för utveckling av landsbygden och miljö.

Så här är det

-Gårdstöd är även konsumentstöd avsett att hålla ner matpriserna:  Utan EU-bidrag skulle inte de flesta ha råd med svenskt kött och svenska grönsaker.

-Gårdstöd är regionalpolitik. Tillsammans med drägliga existensvillkor för småföretag m.m. lagar kan de ungdomar som väljer att stanna i mindre orter vara självförsörjande.Dock behövs det en attitydförändring :

"När staden får pengar från statskassan kallas det utvecklingsmedel eller infrastruktursatsning eller något annat fint ord. När landsbygden får samma slags medel ses det plötsligt som något slags stöd."

 -Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva!

Gårdsstöd i sin nuvarande form gynnar stordrift. Bidraget bestäms efter storlek på jordbruksmarken. Övrig inkomst påverkar inte summan. Sedan 2009 har en halv miljard kronor betalats ut till ett 40-tal personer ur landets adelssläkter. Det är Greve Carl Piper i Skåne som har fått mest. Han ska sedan 2009 ha fått bidrag på 29 miljoner. En annan stor bidragstagare är Kung Carl XVI Gustaf, som ska ha tagit emot 5,5 miljoner i gårdsstöd för sin gård i Sörmland, som han arrenderar av staten. Detta utöver försörjningsstöd i form av  ett apanage, som  för 2015  budgeterades på cirka 128,5 miljoner kronor.

Däremot har den traditionella småbonden med några hektar mark och en blandad djurhållning inga chanser till överlevnad ens med maximala EU-bidrag. Några har möjlighet att ha det som någon form av ideell  hobby eller arbetsam bisyssla. För att få lön för arbetet behövs 100-tals hektar i areal och ett antal lånemiljoner. EU-reglerna förutsätter stordrift och risktagande i investeringar. Landsbygdsbefolkningen har inte minskat än. Men den skeva åldersfördelningen får sina följder, om ingenting görs. Att förbättra landets självförsörjning på livsmedel, som för närvarande är 50% för mjölk och kött borde vara en tillräckligt bra anledning att satsa på jordbruk.

 Hittils har ägare med bördigaste mark i Skåne fått mycket  mer pengar per hektar än markägare i landets norra delar. För en mer rättvis resursfördelning ska detta jämnas ut. För de största markägarna  i Skåne betyder detta mer än en miljon kronor mindre  i bidragspengar. Gårdsstödet sänks 2015 och   med de pengar finansieras tre nya stöd:

- Förgröningsstöd,
- Stöd till unga jordbrukare och 
- Nötkreatursstöd.
Jordbrukarna har även fått ökade kostnader p.g.a. skärpta miljö- och djurhållningsregler.

Dödstöten 

Sist men inte minst: Frihandelsavtalet TTIP.  De amerikanska jordbruksföretagen har lägre kostnader än de europeiska. Paragrafen om investeringsskydd, ISDS innebär, att svenskt jordbruk i framtiden kommer att existera bara  som en kostsam hobby. TTIP handlar om mycket mer: Storföretagen får ännu större makt och urholkar demokratin och rättsstaten. Vi har en unik chans att påverka i Sverige eftersom vår EU-kommissionär Cecilia Malmström är förhandlare. Skriv under för att stoppa TTIP!

http://skiftet.org/kampanj/ttip

Källor och ytterligare läsning

Riksrevisionens granskningsrapport 2013:13

Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?

Mål och behov har inte varit tillräckligt styrande

Granskningen visar att Landsbygdsprogrammets mål och landsbygdens identifierade behov i liten utsträckning har styrt fördelningen av programmets medel. Det medför en risk att programmets medel inte fördelats i enlighet med Europeiska rådets förordnings bestämmelser om att Landsbygdsprogrammet ska utformas utifrån landsbygdens starka och svaga sidor, målen med programmet och en strategi för att dra nytta av starka sidor eller åtgärda svaga sidor. Regeringen har inte analyserat vilka insatser inom programmet som kan vara mest effektiva för att nå programmets mål om företagande, tillväxt och sysselsättning, vilket annars hade kunnat vara ett viktigt underlag för fördelningen.Regeringens fördelning av medel har gett ett försteg till jordbrukssektorn. En stor del av medlen, 71 procent, har fördelats till åtgärder för bättre miljö och markförvaltning där nästan enbart jordbrukssektorn är målgrupp. Cirka 15 procent har fördelats till åtgärder för att främja jordbrukets konkurrenskraft. Åtgärder för landsbygdens utveckling i stort har fått en mindre del av budgeten, 8 procent. Åtgärder som syftar till att lokalt förankra stöden har fått 7 procent av budgeten.Att en stor del av budgeten fördelats till åtgärder för en bättre miljö är i enlighet med den uttalade prioriteringen att ”miljöåtgärder bör väga budgetmässigt tungt i programmet”. I granskningen har det dock framkommit att miljöstöden i hög grad kännetecknas av generella arealbaserade ersättningar som begränsar möjligheten att styra medlen dit de gör mest nytta för miljön. Såsom miljöstöden är utformade nu binder de upp stora delar av programmets medel. Några av miljöstöden har också stora så kallade dödviktsförluster1 och ersättningen till vallodling kan till och med ha negativa miljöeffekter.
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Riksrevisionens-granskningsrapporter/Landsbygdsprogrammet--fran-jo_H1B513/?html=true

Granskningens resultat

En levande landsbygd är svaret på många av våra problem i dag, en enda lantbrukare genererar cirka 4-5 ytterligare jobb, med allt vad det innebär av ökade skatteintänkter och så vidare. Om vi i Sverige enbart skulle köpa svenskproducerade matvaror och endast importera det som inte går att tillverka här, hur många nya jobb skulle det innebära?

Det blir en win-win, fler som befolkar landsbygden, färre tomma gårdar och torp, ökad användning av åkermark, (det kan inte vara acceptabelt att vi har 560 000 hektar obrukad i landet i dag), fler barn i skolorna på landsbygden, fler som har möjlighet att överleva på sin verksamhet, lanthandel, mack, gårdsbutik och så vidare, för att inte tala om hälsoaspekten.

Detta borde vara självklart att de styrande politikerna tar på sig landsbygdsglasögonen inför varje beslut som tas, eftersom dessa påverkar hela landet. Vi, maskrosorna, välkomnar en dialog om dessa frågor. De är livsviktiga, återinför sunt förnuft på agendan och tänk långsiktigt, för allas skull!
- Erika Sörengård, initiativtagare till Landsbygdsupproret, månskensboende och entreprenör

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/inse-att-levande-landsbygd-aer-win-win-foer-alla-14976?pack=14983

Vi har en regering som inte verkar trivas i öppna landskapLarm efter larm lyder om att fler och fler bönder går i konkurs, men på riksplan verkar inte mycket hända. Sverige är i dag självförsörjande på spannmål, men bara till 50 procent på mjölk samt gris- och nötkött. Om Sverige isoleras räcker hälften av våra dagliga livsmedel bara i cirka tio dagar enligt Sven Lindgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet. Att bönderna håller våra landskap öppna är en annan positiv bieffekt av att ha en stark jordbrukssektor.http://www.st.nu/opinion/debatt/vi-har-en-regering-som-inte-verkar-trivas-i-oppna-landskap

Cornucopia?: BLT och BLT Stockholm får mer bidrag än jordbruket.
http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/blt-och-blt-stockholm-far-mer-bidrag.html

Cornucopia?: inlägg med etiketten "landsbygden"
http://cornucopia.cornubot.se/search?q=landsbygden

Arlas inköpspris på mjölk sjunker – då startade Daniel Bergvall ett eget mejeri på gården.Nu säljer han ett hundratal liter om dagen till den lokala Ica-butiken.
– Det här är ett sätt att öka lönsamheten för företaget, säger Daniel Bergvall.

http://www.expressen.se/gt/daniel-gor-revolt--startar-eget-mejeri/

Ev programmet tyder på att programmet inte når sina mål för sysselsättning och miljö.U ger stöd till jordbrukare och företagare på landsbygden. EU har också regler för när EU ska stödköpa vissa jordbruksprodukter. Jordbrukspolitiken står för ungefär 40 procent av EU:s budget. EU:s gemensamma jordbrukspolitik har funnits sedan 1960-talet.

Ett av syftena med EU:s jordbrukspolitik är att bönderna i EU-länderna ska kunna producera mat till rimliga priser. Redan när dåvarande EGbildades fanns den gemensamma jordbrukspolitiken med. Europa hade då drabbats av matbrist efter andra världskriget och en stor del av befolkningen var lantbrukare

http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/EUs-jordbrukspolitik/

Adelsmännen som får mest i bidrag
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20353345.ab

Europeisk jordbrukspolitik på tvärs mot opinionen

http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1520173-europeisk-jordbrukspolitik-p-tvrs-mot-opinionen 

Stefan Fölster, räkna om, räkna rätt

Beräkningen och andra liknande, onyanserade historier är fascinerande läsning. Syftet är ju att vända opinionen. Expressens artikel  väcker ett par frågor.Varför korsfäster man Feministiskt initiativ för kravet på 6 timmars arbetsdag?? Vad kostar arbetstidsförkortningen?Hur skulle  6 timmars arbetsdag påverka folkhälsan ? Kan allt mätas i pengar?-Bättre livskvalitet med ökad fritid- Fördelning av arbetet åt fler och på ett rättvisare sätt: Hälften, cirka 500 000 personer, arbetar deltid ofrivilligt och vill arbeta mer.



Så mycket kostar Fi:s förslag att genomföra

"Enligt Stefan Fölsters beräkningar måste de offentliga utgifterna dras ned med minst 252 miljarder kronor om Fi-förslaget om 30 timmars arbetsvecka blir verklighet till år 2020. Om arbetstiden i stället minskar till 37,5 timmar i veckan, vilket Feministiskt initiativ föreslagit som ett första steg, måste de offentliga utgifterna minskas med 45 miljarder kronor per år till följd av lägre skatteintäkter, enligt Fölster."

Det är Vänsterpartiet som tydligast driver frågan om allmän arbetstidsförkortning . De har motionerat i riksdagen om stegvis övergång till 30 timmars arbetsvecka.

"Vi vill korta arbetstiden. Det måste vara möjligt för både kvinnor och män, arbetare och tjänstemän att kombinera heltidsarbete med föräldraskap och fritid utan att slita ut sig. Under mandatperioden vill vi utreda och lämna konkreta förslag för att stegvis genomföra en arbetstidsförkortning."

Även miljöpartiet driver kravet om sänkt normalarbetstid, med 35 timmar som första steg.

Jag anser istället att samhället skulle gå med vinst, om man införde 6 timmars arbetsdag.
Hur många arbetstillfällen skulle skapas direkt på arbetsplatser med dygnet-runt bemanning eller skiftjobb?.


Ett exempel: Min tidigare arbetsplats, en psykiatrisk vårdavdelning med minimibemanning 4 vårdpersonal på natten, fler vid behov. Säger vi 35 heltidsanställda med veckoarbetstid mellan 37,5 och 40 timmar. Med 30 timmars veckoarbetstid krävs det 45 heltidsanställda för samma bemanning. Som tillsammans betalar mer skatt jämfört med den tidigare personalstyrkan,  om man bibehåller  samma heltidslön. En enda vårdavdelning skulle minska  arbetslösheten med 10 personer.


  FN har publicerat en beräkning som visar att arbets­lösheten kostar mellan 70 och 140% av vad det skulle kosta att ge de arbetslösa offentlig anställning. I Sverige 90-100% 

Vi har hög arbetsrelaterad sjukfrånvaro i Sverige. Hur skulle livet förändras  för byggarbetare och undersköterskor, där kroppen säger stopp långt före 60 års ålder idag? Flera med tungt kroppsarbete kunde jobba till pensionsålder. En del hälso- och sjukvårdens otillräckliga resurser skulle kunna  omfördelas, om förslitningsskador och stressrelaterade sjukdomar ock olycksfall minskade.Även ohälsa  av arbetslöshet skulle minska.

-Jämställdhet:  Det är mest kvinnor som jobbar deltid. Med arbetstidsförkortning skulle skillnaden minska.




Arbetslösheten kostar 18 kr i kommunalskatt
http://danne-nordling.blogspot.se/2005/10/arbetslsheten-kostar-18-kr-i.html

Bara ett parti driver 6 timmars arbetsdag

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4657&artikel=5864316

Striden om tiden

http://www.vansterpartiet.se/resursbank/striden-om-tiden

http://alliansfrittsverige.nu/aktuellt/2014/08/24smutsmiljoner-har-ar-vart-svar

Fortsatt minskning av försörjningsstöd i Solna

Beviljad försörjningsstöd är inte en måttenhet på välstånd och låg arbetslöshet!
 Lars Rådén (m), kommunalråd för arbete, integration och socialtjänst i Solna: "Många kommuner måste göra besparingar i sin välfärd för att klara av stigande bidragskostnader. Det är glädjande för Solna att våra insatser för fler i arbete ger oss mer pengar över att satsa på välfärden. Under februari 2013 är det färre som är i behov av försörjningsstöd och kostnaderna är lägre än någon annan februarimånad under 2000-talet " 


Inte en enda gång har Lars Råden och  tidigare Pehr Granfalk (m), i egenskap av ordförande till socialnämnden, numera kommunstyrelsens ordförande,  presenterat verkliga siffror för arbetslöshet i samband med dessa glädjebud. Men vem som helst kan läsa Statistiska Centralbyråns tabeller över arbetsmarknaden i landet:

Fakta:

Utveckling av försörjningsstöd i Solna, antal hushåll:

Feb 2007 393 st.

Feb 2008 334 st.

Feb 2009 337 st.

Feb 2010 288 st.

Feb 2011 283 st.

Feb 2012 276 st.

Feb 2013 245 st.

Andel öppet arbetslösa i befolkningen, procent efter region, variabel och tid
Urval: Solna  samtliga 20-64 år

	2007	2008	2009	2010	2011
Andel i arbetsmarknadsprogrammen	0,4	0,5	0,7	0,9	0,7
Andel öppet arbetslösa	4,9	4,1	5,3	5,9	5,6

En enda tiondedels procent av solnabor motsvarar idag över 70 personer. De flesta som söker försörjningsstöd är ensamstående med barn. Även med A-kassa hamnar ett stort antal  arbetslösa vårdnadshavare under riksnormen för försörjningsstöd. För att inte prata om de som har aktivitetsstöd eller ingen försörjning  alls!
Hur går dessa statistik ihop? Vad har hänt med hundratals arbetslösa, som inte beviljats försörjningsstöd? Finns det någon endaste ansvarig politiker i Solna som kan ge en förklaring till minskad försörjningsstöd under åren när arbetslösheten har ökat?

Länkar:
Aldrig har försörjningsstödet under februari månad varit så lågt som 2013
http://moderaterna.net/solna/2013/03/07/februari-rekordmanad-for-solna/
Statistikdatabasen:Arbetsmarknadsvariabler efter kommun. År 1997 - 2011

http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables.aspx?id=340487&px_tableid=ssd_extern%3aIntGr1Kom&rxid=776bb8df-351c-4261-8538-c04c49776957